Den magiska gränsen när jag tränar. Upp till 7 minuter känns det mest småjobbigt, men efter det så flyter allt på och jag kan träna hur länge som helst känns det. Var likadant förut när jag brukade träna på löpbandet. Kroppen kommer in i någon slags andra andning efter det. Väldigt glad att jag hittat tillbaka till det för nu är träningen rolig:)

Lillskrutten ligger i vagnen och sover nu efter en härlig promenad hem efter att ha varit och ätit lunch. I vagnen kan han ju alla fall inte krypa runt när han ska sova. Han är helt hopplös i sängen bara vägrar sova och kryper och klättrar. Något tips på hur man får dom att ligga still?
Såhär hittade jag honom igår när han vaknat. BUS♥